Vi möttes första gången en snöslaskig kväll I Axel Landquists Park Hon hade blå ocean ögon med stänk av smaragd Vi möttes första gången en snöslaskig kväll I Axel Landquists Park Hon hade blå ocean ögon med stänk av smaragd Hon va som en ros doppad i svavel Hon fråga med ett leende Ingen nu levanda mänska skulle kunna stå emot Kan du bästa vägen til Brno? Kan du snälla... ta mig härifrån? Pilträdens löv föll den kvällen Och just innan det sista tog mark Kunde man höra en fågel som sjöng I Axel Landquists Park I Axel Landquists Park Jag kände mig märkligt ung den kvällen Når jag simma in i hennes blå ocean Kan det va det här dom skriver alla böcker om Tänkte jag, jag tror hon tänkte samma sak Det finns ingenstans dit jag inte hittar, ljög jag Ingenstans dit jag inte ska Vi tog varandras hand och allt annat försvann
Det var dags... dags och ge sig av Pilträdens löv föll den kvällen Och just innan det sista tog mark Kunde man se en hund pissa runt sitt revir I Axel Landquists Park I Axel Landquists Park Du vet dom säjer, vi följer månen bara Du vet dom säjer, vi följer månen bara Vi följer månen bara Du kan fortfarande se oss irra runt, runt, runt I Axel Landquists Park Du kan fortfarande se oss komma natt efter natt Alltid tätt intill varann Du kan höra henne fråga samma fråga om igen Vet du vägen ut ur... Ja, du vet var Och jag mumlar som ett mantra mitt svar Ingenstans dit jag inte ska Pilträdens löv föll ikvällen Och just innan det siste tog mark Kunde man höra en fågel som sjöng I Axel Landquists Park I Axel Landquists Park