Äntligen hemma hoes mej igen efter månader på hotell Och allt jag har med mej är min värkande kropp Och en flaska jag har tömt Jag sjöng mina sånger I parkerna och nån enstaka krog nån kväll Som jag gjort alla år sen mitt namn stod på topp Men det har dom redan glömt Dom har glömt Att dom sände mej röda rosor Dom har glömt att dom aldrig lät mej gå Dom har glömt, dom har glömt mej för nån annan Men hur ska dom förstå, jag älskar dom ändå Och jag har inte glömt! Förr var jag van att dom kom till mej med en penna och block I hand Var van att få känna mej betydelsefull Men nu är den tiden s*ut Namnen byts ut på affischerna och på plattornas konvolut
Och efter en tid har man glömt vad där stod Och hur dom som sjöng såg ut... Dom har glömt Att dom sände mej röda rosor Dom har glömt att dom aldrig lät mej gå Dom har glömt, dom har glömt mej för nån annan Men hur ska dom förstå, jag älskar dom ändå Och jag har inte glömt! Äntligen hemma hoes mej igen, lite trött och besviken, men Så länge jag kan, så länge jag är vid liv Gör jag om den här turnén! Jag sjöng mina sånger I parkerna för publiken invid entrén En underbar stund, men sen gick dom förstås När det började på scen...